Nostalgi!

Nostalgi måste vara den absoluta ultimata känslan.
Denna känsla väcker såna fina minnen till liv att man måste stanna till för en stund bara för att njuta av stunden.
Dom senaste dagarna som har gått har tillbringats genom att läsa en massa artiklar om spel som kommer inom en snar framtid. Spelen jag tänker på i första hand är det nya
Zelda och det nya Metroid. Vilka minnen som väcks till liv alltså.
1992 släpptes The Legend Of Zelda: A Link To The Past i Sverige och många har skrivit och pratat om detta jag kommer skriva just nu. Inledningen, Link ligger och sover i sin säng och utanför hör man regnet. När man kommer ut ur huset så mötts man av ett åskoväder medans man går tomhänt mot slottet.


Bästa Zelda spelet någonsin!

Aldrig har man känt denna känslan i ett spel så starkt. Att vara helt ensam i ett oväder, utan några vapen, på väg mot ett äventyr som kommer att förändra ens liv för alltid.

Nya Metroid som bara verkar att bli bättre och bättre får mig att tänka på det mästerliga Super Metroid.
Bara man hör huvudspåret så får man gåshud. Sen att det är ett av dom bästa spelen någonsin gör inte saken sämre.


2D action/äventyr när det är som bäst!

Men dom starkaste känslorna jag får är när man läser artiklar om Zelda och när folk skriver om guldkassetterna.
Det var något speciellt på den tiden, istället som vanligt att hålla i en grå kassett, så var Zelda spelen till Nintendo 8-bit guldfärgade. På det speciella 80-talet så behövdes inte mycket för att göra en människa imponerad eller glad.
Detta gäller inte bara oss som var barn på den tiden utan även vuxna blev som barn när dom var med om "guldkassetts-fenomenet"


Magiskt!

Dom spelen som vi växte upp med på 80-90-talet är spel som verkligen betyder något för mig och andra inom TV-spels världen. Nästan hela tiden fick man vara med om något nytt, något banbrytande. Så är det verkligen inte idag tyvärr. Idag får vi samma visa gång på gång och ibland kommer det något spel som gör något helt nytt och man blir som, ja ni vet, som ett barn återigen. Nintendo envisas idag att köra väldigt mycket retro, vilket iförsig jag inte har något emot. Hellre retro än att gång på gång bara se ett jävla gevär framför sig och skjuta lite nazister, utomjordningar eller terrorister.
Det Nintendo dock har gjort på sistone med deras spel är att blanda gammalt med nytt och det har visat sig vara ett vinnande koncept.
Samma sak kommer det vara med Metroid som släpps nästa fredag i europa. Var så säkra.
Ett kärt återseende med nya utmaningar och då kommer nostalgin och hälsar på mig återigen.
Jag sitter och väntar på dig med öppna armar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback