Sitta!

Idag kommer Jakobe på besök och imorgon kommer Stefan också. Dom ska på pubertesfestival. Ska inte med. Mer punk att sitta ensam på krogen och dricka än att gå på festival...

Det skrev jag förra fredagen.
Tyvärr så kom aldrig Stefan, men Jakobe var här.
Ensam satt jag inte på krogen, utan jag mötte upp Jakobe efter han hade sett några pubertals spelningar.
Inte gick vi till någon krog heller, utan till en klubb. Där folk ska dansa. Mest tjejer.
Varför är tjejer så jävla kåta på att dansa?
"Fan vad jag ska dansa ikväll"
"Jag är så pepp inför ikväll, ska dansa så jävla mycket"

Har aldrig riktigt förstod på mig den hysterin med människor som är så kåta på att dansa.
Finns vissa människor som går på ravepartyn (även fast dom hatar den musiken) bara för att dansa.
"Det är kul musik o dansa till"  hör man dom säga.
Vad fan är det inte roligare o dansa till sån musik som man älskar?
Inte fan skulle jag vilja dansa till grupper som Aqua, Per Gessle, Raymond & Maria, Takida osv.
Man dansa till sånt man tycker om. Så enkelt är det.
Visst det kan vara kul o dansa, men måste ni tjejer dansa varenda enda jävla gång ni ska ut?
Kan ni inte bara sitta ner och ta det lugnt, dricka lite och prata som folk?
Tydligen inte...


Vi vet hur man sitter ner och super!

Satan!

Trean har börjat visat Melrose Place igen.
Snart så kommer Michael Mancini (Thomas Calabro) bli satan själv och med sin list lura folk för sin egen vinning.
Kommer ihåg när denna serie spelades in. Jag såg inte alla avsnitt. Tröttnade vid dom sista säsongerna.
Folk kom o gick. Men Michal Mancini var alltid där och jävlades med folk.
Senast Melrose Place gick i repris på trean var 2004 om jag minns rätt.
Det var då jag insåg hur jävla roligt elak Michael är i denna serie.
Det var väl inget man fatta när man var 12 år gammal.
Jag och min kompis Rebecca satt varje dag, drack öl, rökte cigg och skrattade ihjäl oss åt Michael Mancinis elakheter.
Michael Mancini, en av dom bästa karaktärerna man har sett i en serie.
Han är satan själv i en doktors utstyrsel...


Självgode fan!


Helvetet!

Gordon Ramsay.
Vilken jävla galning han är.
Men fan vad han är rolig när han skäller ut folk.
Kan inte förstå att det finns så många kockar som är så värdelösa på sitt yrke.
Visst det är tv, och mycket som är uppgjort men ändå.
Hells Kitchen går varje vardag kl 17:00 på trean.
Självklart så sitter jag och Belma äter våran middag, kollar på det och njuter av Gordons svordomar.
Underbart...


Odöda!

Har bara 60 sidor kvar av John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda.
Måste säga att boken är mycket bra och som Pia Bergström från Aftonbladet skrev:
Svår att lägga ifrån sig.
Svår att somna ifrån.
Kan inte mer än att hålla med. Boken är äckligt bra. Kan inte riktigt sätta fingret på vad som gör boken så bra men det är nog hela innehållet. Ångest och kärlek som smälts ihop till en vacker sörja.
Det är romantik och skräck. Inte bara romantik som i Om jag kunde drömma. När jag läste den boken så hade förväntat mig lite mer skräck. Men det var bara en bok om en liten tjej som var så hopplöst kär i sin perfekta perfekta perfekta perfekta perfeka perfekta Edward.
Nedå, den är också bra, ska ju trots allt läsa uppföljaren efter mina 60 sidor.
Men vill man ha lite mer spänning så är Hanteringen av odöda en perfekt bok.
John Ajvide Lindqvists första bok Låt den rätte komma in var en rätt så bra bok.
Inte så jävla bra som alla tyckte, men bra.
Hanteringan av odöda dock, är pissbra.
Så enkelt är det...

Musik!

Återigen kommer det ett blogginlägg om World Of Goo.
Underbart spel. Ja jag har sagt det förut, men det är så jävla bra.
Kyle Gabler en av dom tre eller två (är inte riktigt säker på hur många det är) som har gjort detta spel har släppt soundtracket för nerladdning.
Ladda hem
här.
Nu...

Skärm!

Äntligen har jag fixat en skärm till min ruttna dator.
Beställde 1GB rammine också. Kommer inte vara lika seg längre.
Skulle hellre vilja ha en laptop. Så mycket skönare...

Dumt!

Datorn är på plats, men jag har ingen skärm. Så jag sitter fortfarande och surfar på mitt Wii. Börjar bli lite jobbigt nu, men snart ska jag ta fixa en skärm. Idag kommer Jakobe på besök och imorgon kommer Stefan också. Dom ska på pubertesfestival. Ska inte med. Mer punk att sitta ensam på krogen och dricka än att gå på festival...

Pang!

Belmas dator har crashat, så nu sitter man här och skriver via Wii't. Det funkar sådär men vill ha en dator som man kan leka med. På onsdag så kommer min dator, då ska det bloggas på som vanligt. Ska försöka göra ett inlägg om Dödligt Vapen filmerna. Bara jag hittar allt jag behöver...

Data!

Dagens filmer med alla dessa dataeffekter. Varför?
En tid innan jag var född så använde dom sig av dockor som fortfarande ser bättre ut än dagens dataeffekter.
Om man jämför t.ex Yoda i
Star Wars: Episode I - The Phantom Menace och Yoda i Star Wars: Episode II - Attack of the Clones så ser man en uppenbar skillnad.



Star Wars: Episode I - The Phantom Menace


Star Wars: Episode II - Attack of the Clones

Nu kanske man inte ser en sån stor skillnad eftersom det är vanliga stillbilder.
Men i rörlig form så är skillnaden stor.
Varför gjorde dom en datagjord Yoda i episode 2 när han var perfekt i episode 1?
Jag förstår att actionscenerna inte kunde göras med dockan som dom användes sig från första episoden.
Men scenerna när han bara sitter ner och pratar så kunde dom ha använts sig av dockan.

Samma sak med Jabba The Hut.
I Star Wars: Episode VI - Return of the Jedi så är det en stor jävla docka som är väldigt bra gjord.
I remaken av Star Wars: Episode IV - A New Hope så har dom en scen med Jabba The Hut som inte fanns med orginalet.

Star Wars: Episode VI - Return of the Jedi


Star Wars: Episode IV - A New Hope

Återigen så ser man inte en sån stor skillnad med dessa bilder, men kolla på ny-utgåvan
av Star Wars: Episode IV - A New Hope så kommer ni se hur värdelöst det ser ut.




Boss Nass!

När Star Wars: Episode I - The Phantom Menace kom 1999 med alla dataeffekter så såg det fantastiskt ut.
Idag är det inte alls lika snyggt eftersom teknologin går framåt och gårdagens teknik föråldras över en natt.
Boss Nass från första episoden som självklart också är datagjord var otroligt imponerande. Idag ser det ut som att han är tagen från ett tv-spel och lagt in honom i filmen. Hade dom använts sig av dockor, masker osv så hade det fortfarande sett fantastiskt ut.
Kolla bara på E.T.


Vackert!

Visst kan dataeffekter vara snygga o så. Men ibland så ser det verkligen förjävligt ut.
The Mist är ett till exempel. Tentaklerna är fruktansvärt dåligt gjorda.
Ser dom inte det själva eller? Istället för att lägga miljontals dollar på att producera en massa datagjorda monster så kan dom iställt lägga miljontals dollar på att utveckla bättre dockor, masker, mekaniker som ska styra modellerna.


Suddigt dataskit!

Sen har vi dom klassiska Alien och Aliens filmerna.
Inga dataeffekter där inte. Utan allt är gjort för hand.
Allt från monstren, äggen, skeppen osv.


Alien, snyggt!


Aliens, skulle vilja se detta datagjort haha!

Sen kom Alien 3 ut och vissa scener var ju självklart datagjorda. Och som vanligt såg det förjävligt ut.
Nu har jag tyvärr inga bilder från dom scenerna. Dom insåg väl att dom var så fruktansvärt dåligt gjorda att dom inte ville lägga ut några på internet.
Kan fortsätta i all oändlighet om filmer med dåliga effekter.
Om man ska använda sig av dataeffekter så se till att göra det bra.
Nu ska jag spela World Of Goo. Ett bevis på att man inte behöver ett team på hundra personer för att göra ett av världens bästa spel någonsin. Tre räcker...

Drömma!

Lika perfekt och plågsamt vacker som vanligt.
Hans röst var sammetslen.
Hans perfekta muskulatur.
Denna gudomliga varelse.
Jag försökte undvika att beundra hans perfektion.
En perfekt staty, huggen ur någon okänd stenart - slät som marmor, glänsande som kristall.
Hans skimrande hand.
Hans perfekta, sidenlena och iskalla hud.
Jag lät handen glida lätt över de perfekt formade musklerna i hans arm.

Bla bla bla bla.
Jag håller på o läser Stephenie Meyers bok
Om jag kunde drömma, första delen av Twilight serien.
Boken är bra förutom att huvudkaraktären Isabella Swan tjatar om hur jävla perfekt Edward Cullen är.
Halva boken är fylld med denna "poesi".
Ja vi fattar att han ser bra ut och hans andedräkt är änglalik. Ja vi fattar att hans mörka ögon är vackra. Ja vi fattar att han perfekt och underbar. Du behöver inte säga det varannan mening.
Stephenie Meyer, börja variera dig lite i ditt skrivande för fan.
Sluta upp med denna romantiska skit och ge oss lite skräck. Ge oss lite vampyer.
Läser jag fel bok eller? Kanske.
Boken är bra som sagt. Men sluta och tjata om hur jävla perfekt han är.
Vi fattar...

Gegga!

Jag kan inte få nog av World Of Goo.
Igår så var jag med om sån jävla rolig bana. Först förstod jag inte vad som var så speciellt med denna bana (alltid något nytt och kul för varje bana) men sen kom det.
Balansera...

80-talet!

Såg Top Gun häromdagen igen.
En perfekt eftermiddags film som gick på fyran.
Så fort ledmotivet spelades så blev jag rörd.
Vad kan det bero på? Jag kan inte komma på någon film från 1990-talet eller 2000-talet som kan eller kommer att kunna påverka en som 1980-tals filmerna gör. Visst är filmer som t.ex. Forrest Gump och Thelma & Louise bra men man blir inte lika rörd av dom som av 1980-tals filmer.
Kan det bero på av dom nostaligska minnena man får när man ser på filmer som Top Gun eller t.ex. E.T.?
När Elliott och E.T. flyger med cyckeln och den klassiska fullmånsscenen kommer så är det svårt att hålla tillbax sina tårar.

Så otroligt vackert.

Sen har vi dom typiska 80-tals filmerna som The Breakfast Club, Snuten I Hollywood, Tillbaka Till Framtiden, Ett Päron Till Farsa!, Can´t Buy Me Love och G - Som I Gemenskap för att nämna några. Alla dom är helt underbara filmer och man mår så bra när man kollar på dom.
Visst finns det roliga och bra filmer som har gjorts på senare dar.Men jag skulle jag vara tvungen att välja så skulle jag välja 80-tals filmerna före dom andra.
Såg nu Forrest Gump för hundrade gången.
Trevligt med en sådan film. En skitbra film. Men det är ingen The Karate Kid haha. Forrest Gump är i sig en mycket bättre film än The Karate Kid, men Forrest Gump har inte 80-talet i sig.
Nostalgi, barndomen, alla minnen man har från den tiden, uppväxten, jag vet inte.
 Men något är det med dom filmerna. Det är en tidsmaskin som gör att man får återuppleva alla dom fina stunderna...